Att ta straffet för någon annans agerande - Rättspsyk
Jag skyller inte på någon att jag hamnade på rättspsyk!
Men jag tar straffet för dem som gjorde min uppväxt illa.
Det är inte jag som skall behöva ta traffet för någon annans handlingar.
Jag är född helt frisk, en frisk liten unge. Men min tarumatiska barndom gjorde mig illa.
Idag sitter jag här, med andra människor som mår dåligt/begått brott.
Jag trivs på min avdelningen det är inget gemfört med att sitta hemma.
Kunna välja vilket kaffe man vill dricka, gå på toa utan att stå på kö!
Kunna duscha när man vill eller helt enkelt dra sig undan och vara ifred i flera timmar.
Men också slippa höra alla överfallslarm och larmet när telefonen ringer.
Överfallslarmet går ofta men ändå inte.
Men lamret när telefonen ringer *pip* *pip* i högtalarna hörs dygnet runt.
Jag är inte farlig, jag är ingenting. Ändå sitter jag här.
För att försköna sanningen.
"Jag är ingen mördare, jag är en självmördare".
Skulle aldrig kunna skada någon annan än mig själv.
Är jag då på rätt ställe?
Borde jag inte vara på ett behandlingshem och inte bakom murar och larmbågar?
Än så länge har vi inga larmbågar men när vi flyttar till nya kilinken som är nybyggd så blir det larmbågar.
Vi flyttar om ekaxt 15 dagar. Det skrämmer mig. Jag känner mig som en fånge.
Jag känner mig inte rättsvist behandlad...
Skall jag behöva ta straffet för någon annan agerande?!
