Tankar inför flytten till nybygget och ny klinik
Flytten till nybygget närmar sig. Nästan alla på avdelningen är ivringa men jag, ja
jag sitter och tänker.
- åter igen en flytt.
En ny miljö, en ny säng att vänja sig med, ett helt nytt rum.
Jag lämnar det rummet som varit min trygget sedan jag kom hit till Vadstena. Vilket är
ett bra tag sedan. Minnen från barndomen kommer tillbaka, flytt flytt flytt. Tvingas lämna det
stället man kände sig trygg i. Men jag hoppas att detta kommer gå bra. Fördelen är att i nya bygget
är det egen dusch och toalett. Otroligt lugn känsla att slippa komma in på en toalett där
det stinker skit och någon har pissat på ringen. Det sista man vill möta en tidig morgon när man går upp.
Men det är så himla stressande med att packa och hålla på. Vad skall jag kasta?
Vad skall jag slänga? För er som inte vet så har jag något soim heter samlarsjukan jag kan
helt enkelt bryta ihop av att kasta allt hår som samlats på hårborsten. Därör
har jag personal som kastar saker åt mig. En speciell, h*n kommer in till mig och kastar vad hon vill.
Sedan slänger hon det någonstans där jag inte vet var så jag inte kan plocka upp det.
Och detta ingår i min OCD ((Tvångstankar)). Därför mycket känslor.
Men nu kör jag järnet och kämpar på till det bästa!
